Utbildning/föreläsning
Samtalsmetodik
Generiska samtalsfärdigheter är grunden för alla professionella möten med människor. Det betyder
att vara medveten om vad och hur man gör samt när och varför liksom att aktivt kunna använda sig
av det i ett professionellt samtal. Många forskare menar att empati är den allra viktigaste förmågan i
professionella relationella möten. Förmågan till empati är medfödd och kan både utvecklas och
hämmas av omgivning och omständigheter.
Ofta kallas generiska samtalsfärdigheter för tyst kunskap. Tyst kunskap är erfarenhetsbaserade så
kallade procedurella kunskaper som inte kan läras enbart teoretiskt, visa menar inte alls teoretiskt.
Det har lett till ett glapp mellan teoretisk ämneskunskap och professionellt utövande i relation till
klient. Ofta fylls detta glapp genom att utövare tillägnar sig denna tysta kunskap genom ”trial and
error”.
I min undervisning vid Stockholms universitet har jag ägnat många år åt att teoretiskt utforska detta
glapp och upptäckt att det visst är möjligt att teoretisera kring tyst kunskap. För att tillägna sig tyst
kunskap eller hellre generiska samtalsfärdigheter krävs både teoretisk kunskap/förståelse och
praktiks träning. Den teoretiska kunskapen behöver förankras i erfarenhet. Teoretisk och praktisk
kunskap är ömsesidigt beroende.
Jag erbjuder undervisning i generisk samtalsmetodik, där jag varvar teoretiska föreläsningar med praktiska träningsinslag. Grunden är min bok Samtalet som psykologisk metod (2014).
Stödsamtal och stödterapi
Stödsamtal och stödterapi är kvalificerad hälso- och sjukvård. Båda metoderna har sedan decennier
behandlats styvmoderligt och jämförts med en mångfald olika specifika psykologiska
behandlingsmetoder och terapier som utvecklats och fortfarande utvecklas för patienter med
specifika diagnoser. Specialisering eftersträvas och bredare generalistmetoder anses okvalificerade.
Här ser jag ett glapp, som motsvarar glappet jag beskrev ovan gällande generiska samtalsfärdigheter.
Många människor får inte den hjälp de behöver för att komma vidare i livet, eftersom de antingen
inte kvalificerar sig för en diagnos eller för att de har fått flera diagnoser som samverkar. För många
av dessa människor finns inga specifika behandlingsmetoder. Här finns ett glapp och här kommer
stödsamtal som förebyggande hälsovård och stödterapi som behandlingsmetod in. Båda metoderna
vilar på den professionelles förmåga att använda sig själv och sina generiska samtalsfärdigheter
lyhört och flexibelt utifrån varje enskild individs specifika behov. Metoderna fyller en funktion där
inga utvecklade specifika, beforskade eller manualiserade metoder finns. Men det är inga enkla eller
okvalificerade metoder, tvärtom. Många författare och forskare menar i stället att det krävs lång
klinisk erfarenhet för att använda dessa metoder, det är inget för nybörjare. Jag menar dock att även
nybörjare med rätt teoretisk kunskapsgrund och färdighetsträning kan använda metoderna, gärna
under handledning, eftersom man som behandlare blir starkt emotionellt påverkad, och måste så bli,
eftersom det är den emotionella påverkan man använder i professionellt syfte, för bedömning och
beslut om intervention här-och-nu.
Jag erbjuder undervisning/föreläsning om stödsamtal och stödterapi som kvalificerade professionella
metoder. Grunden är min bok Stödsamtal och stödterapi (2017).